Den 6:e april presenterade Annika Strandhäll regeringens ”rejäla vindkraftspaket” för att snabba på utbyggnaden av ”billig grön” el i Sverige för att möta det ökade elbehovet som beräknas komma ur ”den gröna industriella revolutionen”.
Regeringen vill indirekt tvinga kommunerna att acceptera vindkraftsparker med en incitamentmodell där man ekonomiskt belönar de kommuner som säger ja.
– Vi ska se till att invånarna i kommuner som säger ja till vindkraft får ökade fördelar, läser Annika Strandhäll.
Annika Strandhäll presenterade regeringens utredningspaket i fyra delar som ska snabba på utbyggnaden av vindkraften.
En av anledningarna till paketet är att intresset för vindkraftsparker är lågt hos många kommuner.
År 2018 avslogs 18 procent av alla ansökningar om tillstånd till vindkraft på grund av att de berörda kommunerna använt sig av sitt kommunala vindkraftsveto (Miljöbalken 16 kap 4§). 2021 hade andelen tillståndsansökningar som avslogs på grund av vindkraftsvetot ökat till 78 procent. Kommunerna i södra Sverige (Elområde 3 och 4), där behovet är som störst, stoppade 30 av 40 projekt, motsvarande 75 procent. I norra Sverige (Elområde 1 och 2). var det 9 av 19 projekt som stoppades, motsvarande 47 procent
På grund av detta anser Regeringen att det finns en överhängande risk för att vindkraftens utbyggnad allvarligt bromsas upp på 5-10 års sikt.
Detta nämnde inte Annika Strandhäll utan i stället läser hon:
– Vi stärker Sverige och vi skapar jobb genom att leda klimatomställningen.
Hon fortsätter med att mana på narrativet som verkar gå hem hos många medborgare just nu, även om en hel del vet att det inte är hela sanningen:
– Svenska folket ska inte vara beroende av länder som Ryssland för att köra bil och värma sina hem. Det vi ser nu är hur Rysslands krig i Ukraina ökar behovet av en snabb klimat- och energiomställning.
Hon nämnde dock inget om att flyga och ryskt flygbränsle .
Regeringens utredningspaket innehåller fyra delar:
1. Proposition om tidigare kommunalt ställningstagande till vindkraft. Med förslag som tidigarelägger och gör kommunernas vetorätt mer förutsägbar.
2. Kommittédirektiv för en utredning om stärkta incitament till kommuner och lokalsamhällen för utbyggd vindkraft.
3. Kommittédirektiv för en utredning som effektiviserar regeringens roll som prövningsmyndighet för förvaltningsärenden enligt miljöbalken, bland annat ärenden om havsbaserad vindkraft
4. Regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndigheten att utreda konkurrerande vindkraftparker till havs. Myndigheten ska utreda ett system för hur aktörer tilldelas ensamrätt att etablera havsbaserad vindkraft i specifika områden.
Regeringen kommer göra ”vad som krävs”
Utredningen har ett tydligt uppdrag att lämna förslag för att ge kommunerna incitament att medverka till utbyggd vindkraft. Om lokalsamhällen upplever att en vindkraftspark påtagligt påverkar deras livsmiljö så vill Regeringen kompensera denna olägenhet med att i stället erbjuda ”positiva effekter” för samhället i samband med etableringen. Det kan, enligt Strandhäll, t.ex. handla om att kommunen får en idrottsplats, en utbyggd samhällslokal, en simhall eller andra åtgärder som gör ”livet lättare och bättre” där vindkraftsetableringen sker.
Så om du inte vill ha en vindkraftssnurra utanför fönstret på grund av de olägenheter det medför så kanske du kommer att ändra dig och tycka att det är okej ändå om du emellanåt kan åka in i samhället och ta dig ett bad eller titta på en fotbollsmatch. 😉
Utredningen har ett tydligt uppdrag att lämna förslag för att ge kommunerna incitament att medverka till utbyggd vindkraft.
– När vi nu går vidare med incitament till kommuner och lokalsamhällen så kommer en viktig fråga också vara hur situationen ska hanteras från nu fram till dess att incitamentsystemet finns på plats.
Strandhäll vill nu vara tydlig:
– Regeringen kommer att göra vad som krävs för att säkra fortsatt utbyggnad av förnybar energi och vi ser över olika möjligheter för att förebygga en situation där kommuner tillsvidare eller i väntan på utredningen avvaktar med att främja vindkraftsetablering.
Detta kan ju tolkas som ett hot – att Regeringen med denna incitamentmodell indirekt vill tvinga kommunerna att acceptera vindkraftsparker genom att ekonomiskt belöna de kommuner som säger ja men säger man nej så kommer Regeringen att ”göra vad som krävs” för att säkra fortsatt utbyggnad.
Påminner det inte lite om hur maffian arbetar med mutor och dolda hot?
Mediaskugga
Trots att regeringen kallade till presskonferens för att presentera denna till synes viktiga utredning, verkade intresset för Sveriges framtida energiförsörjning och klimatarbete ovanligt svalt från medias sida. Endast cykloperna TT, SR och SVT var på plats, vilket verkar lite konstigt eftersom klimatet i omgångar har varit en stor fråga i media. Eller var det bara cykloperna som var inbjudna? 😉
Statlig media verkar ju ofta fokusera på en sak i taget och just nu är det kriget i Ukraina. Mycket annat hamnar i mediaskugga. Ibland kan man fråga sig om det är omedvetet eller inte men det är ju i alla fall inte ovanligt, och en journalist på ”Public Service” vet nog mycket väl att det fungerar så. Det betyder ju i sin tur att journalisten medvetet undanhåller viktiga händelser för medborgarna. Om det är för att man hjälper staten att sprida ett lämpligt narrativ eller bara för att programmet/sajten/tidningen ska få fler tittare, klick, eller sälja fler lösnummer må vara osagt.
Politiker känner ju också till detta så när cykloperna är upptagna med stora händelser som nationella tragedier, pandemier, eller krig, så är det ett perfekt tillfälle att lämna förslag eller t.o.m. stifta lagar som i normala fall skulle ha skapat obekväma frågor och rubriker.
Cykloperna frågar och Strandhäll svarar…helt enkelt
På den klena gruppfrågestunden efter presentationen ställs några menlösa och tillrättalagda frågor till Annika Strandhäll som gör att det känns som man hamnat i Anslagstavlan på SVT.
TT: Många boenden i områden med vindkraftverk oroar sig över att t.ex. fastighetspriser ska sjunka. Vad finns det för incitament där? Finns det något där för att kompensera folk för fallande fastighetsvärden?
– Vi får ju titta på vad utredaren kommer fram till vad som kan vara lämpligt men jag lyfter upp exempel här som jag vet skulle kunna bli fallet, d.v.s. att man ökar den lokala attraktiviteten i kommunen t.ex. genom en simhall eller en idrottsplats eller liknande så jag kan inte ge ett ja- eller nejsvar på detta idag.
TT: Men finns det med i tanken att man ska ersätta enskilda fastighetsägare?
– Nej i nuläget gör det ju inte det men som sagt, det här blir ju något som utredaren får titta på…helt enkelt.
TT: Hur lång tid har kommunen på sig att ge ett ja eller nej och hur länge ska det gälla? Kan man inte ändra sig?
– För regeringens del är det naturligtvis otroligt viktigt att man lokalt kan ha kvar ett inflytande i sådana här frågor och att det sker i ett samråd och tittar man på utredningen så gör vi förändringar. Den föreslog då 6 månader för kommunen har på sig att meddela sitt beslut. Nu föreslår vi i propositionen 9 månader för detta så att det är en längre tid. Däremot så är det också så att beslutet ska kunna stå sig under 5 år. Så lagt kort ligger! och man kommer då som kommun få lov att fatta sitt beslut utifrån vissa tydliga ramar som handlar om lokalisering av vindkraftsparken. Det handlar om antal och det handlar om höjd på dem t.ex.
Så det blir en tydligare process och framför allt så är det ju så att inga miljöprövningar eller liknande kommer att påbörjas innan dess att man har ett klart ja ifrån kommunen och det här ser vi ju också kommer att spara både tid och resurser både för handläggande myndigheter men också en tydlighet i förhållande till de som vill anlägga projekten… helt enkelt…En renare snyggare och bättre process.
Sveriges Radio hade verkligen laddat med vassa frågor under presentationen:
SR: Vad är det kommunerna inte kan ange som skäl för att säga nej till ett sådant projekt?
– Det ska ju inte vara godtyckligt…helt enkelt, utan man ska, precis som man gör i andra kommunala beslut så har man ramar för på vilka grunder man fattar det. Om man kommer fram till att det av flera skäl direkt är olämpligt här, då har man naturligtvis en möjlighet att säga nej som kommun, men beslutet ska grunda sig på saklighet – att det inte finns någon lämplig plats i kommunen eller andra flera faktorer. Det bli en renare, snyggare, bättre process…helt enkelt.
SR: Kan en störd utsikt eller andra störningar för boende som inte tycker om det här vara ett sakligt skäl?
– Ja där måste man också komma ihåg då att det sker ju också en väldigt avancerad miljöprövning efter att man har lämnat sitt besked för ett eventuellt ja, och den kommer ju att ske precis i gängse ordning som den har gjort tidigare och där tummar vi ju inte på de kraven på något sätt i den här processen, men däremot så innebär ju detta att en projektör behöver inte gå och vänta på att få ett besked, samtidigt påbörjas det en miljöprövning på ett projekt som aldrig blir av, det kostar pengar för projektören, det skapar en otydlighet i kommunen och det tar resurser ifrån handläggande myndigheter och det räknar vi ju med att med det här så kommer vi också att komma runt detta…helt enkelt.
Detta politikersvar, som inte är helt enkelt att förstå men efter lite begrundande betyder ”Nej, det är inte ett sakligt skäl!”, förvirrade kanske journalisten så mycket att hon inte kunde be om ett förtydligande eller ställa en motfråga utan att känna sig dum? 😉
Avslutningsvis var det dags för SVT:s reporterpraktikant som gjorde sitt bästa för att se till att provanställningen var i hamn.
SVT: Nu presenterar ni en incitamentsmodell. Varför väljer ni den vägen snarare än att försöka med nåt mer tvingande?
Det han inte verkar ha förstått under hela presentationen är att incitament kryddade med dolda hot om ekonomiska straff i princip blir tvingande?
Eller så har han blivit tillsagd att fråga detta så det framstår som att det fortfarande finns en frivillighet i detta?
– Jag tror att det är oerhört viktigt att man som medborgare ute i en kommun och lokala företrädare för politiken i en kommun har starka möjligheter att påverka sitt lokalsamhälle. Därför har det också varit väldigt viktigt för regeringen att ha kvar vetot om än då i något ny form som skapar tydlighet, så det är otroligt viktigt att påpeka.
Samtidigt som vi ju då kan se hur den här typen av incitamentsmodeller fungerar väldigt väl i andra länder t.ex. om man tittar på de andra nordiska länderna eller Tyskland så har det inneburit att det har kommit fler vindkraftsparker på plats och det har ökat nöjdheten för att man kan få en möjlighet att få den här efterlängtade idrottsplatsen eller en simhall i den lokala kommunen och att det då väger upp …helt enkelt.
SVT: De här incitamenten som du nämnde är ju ganska konkreta saker. Varför är det upplagt på det sättet och hur ska det fungera? (Informationsprogrammet Anslagstavlan fortsätter)
– Jag tänker såhär, det är väldigt konkreta saker men det också bara exemplifieringar jag tar här och nu. Det kan ju handla om andra åtgärder som gör livet både lättare och bättre där vindkraftsetableringen sker …men vi tog ju exempel för att det är den här typen av exempel som vi har sett i andra länder t.ex. och det kan vara skönt även som politiker att få vara lite tydlig ibland (ler) med vad vi tänker oss.
SVT: Du var inne på det innan att du inte ville att det här skulle göra att kommuner väntar in den här nya incitamentmodellen innan man fortsätter att bygga ut vindkraft. Kommer det kunna bli aktuellt med nån typ av, asså, att sån här, att man kommer, att kommuner kommer att kunna få nån typ av retroaktiv ersättning eller t.o.m de kommuner som redan har tagit ett stort ansvar eller är det bara framåtsyftande.
– Det får ju utredaren naturligtvis titta på och komma fram till. Jag har ju sett framför mig att det ska vara framåtblickande. Definitivt så och samtidigt har vi ju en explosionsartad ökning utav vindkraftsansökningar och som alla förstår så har vi ju också ett behov av att egentligen inte vänta in utan att flera vindkraftsparker kommer på plats så att vi kan hantera de här ansökningarna.
I det här paketet så ligger ju också ytterligare en utredning som handlar om att effektivisera regeringens roll som prövningsmyndighet. I det så ligger ju t.ex. att vi ska kunna använda länsstyrelserna, som ett förslag, i högre utsträckning för att förbereda den här typen av ansökningar till regeringen t.ex.. Idag görs ju allt arbete kring såna här ansökningar i regeringskansliet.
Strandhäll är inte sanningsenlig i det här svaret. En explosionsartad ökning utav vindkraftsansökningar tyder på att många kommuner vill ha vindkraftsparker, vilket inte rimmar med att andelen tillståndsansökningar som avslogs på grund av det kommunala vindkraftsvetot hade ökat till 78 procent under 2021. Varför presentera paketet överhuvudtaget om det är så många ansökningar?
Och att vi alla ska förstå att man inte kan vänta in beslut för annars kan man inte hantera ansökningarna säger också att vi alla ska veta att regeringen med hjälp av länsstyrelserna ska kunna köra över det kommunala vetot om de anser att kommunens nej är ”godtyckligt”.
–Regeringen kommer att göra vad som krävs för att säkra fortsatt utbyggnad av förnybar energi och vi ser över olika möjligheter för att förebygga en situation där kommuner tillsvidare eller i väntan på utredningen avvaktar med att främja vindkraftsetablering, läser Annika Strandhäll och det säger tillräckligt för att kunna ana vad som händer i skymundan av Ukrainakriget och hur regeringens cyklopvänner okritiskt deltar i det politiska spelet och hjälper regeringen att sprida narrativet om vindkraftslösningen.
Vi får se hur stor den här frågan blir under valrörelsen och om något av detta sen blir verklighet.
Fortsättning följer…