Regeringen beslutar att Folkhälsomyndigheten ska kunna agera även när det saknas vetenskapliga evidens. Myndigheten ska kunna införa snabbare åtgärder vid t.ex. en pandemi.
Beslutet stödjer sig på Statskontorets utredning som publicerades den 31 maj 20224
Socialminister Jakob Forssmed meddelade i bl.a. Sverige radio den 5 oktober att Folkhälsomyndigheten ska kunna agera även när det saknas fullständig vetenskaplig evidens. Tanken är att myndigheten ska kunna agera snabbare och mer effektivt, exempelvis under en pandemi. Han menar att den instruktion man har idag gör att man blir lite ”tillbakalutad” och inte agerar.
I Statskontorets utredning står det t.ex. (punkt 2.3.4):
Statskontoret föreslår att regeringen ändrar skrivningen i Folkhälsomyndighetens instruktion att verksamheten ska stå på vetenskaplig grund till att myndigheten ska bidra till att folkhälsoarbetet på nationell, regional och lokal nivå bedrivs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Enligt Folkhälsomyndighetens instruktion ska myndighetens verksamhet ”stå på vetenskaplig grund”. Vi ser tecken på att denna betoning på vetenskaplig grund kan vara ett hinder för att myndigheten ska prioritera att ge stöd till metodutveckling i frågor där kunskapsläget är oklart. Det framgår av våra intervjuer med personal inom Folkhälsomyndigheten och med representanter för regioner och kommuner.
Vidare kan man läsa (punkt 5.1):
Folkhälsomyndigheten skulle i större utsträckning kunna bidra till att utveckla främjande och förebyggande metoder på lokal och regional nivå, särskilt inom områden där det i dagsläget saknas tydlig vetenskaplig evidens för att en viss metod är effektiv. Det skulle vara ett sätt för myndigheten att förbättra arbetet med att stödja berörda aktörer i såväl genomförande som uppföljning av arbetsformer, metoder, strategier och insatser på folkhälsoområdet samt följa upp effekterna av dessa.
Agera utan evidens
Man ska alltså ändra från att ”stå på vetenskaplig grund” till att godkänna metoder som annars inte skulle godkännas ute hos kommuner och regioner?
Vilka metoder kan det vara och vad betyder egentligen ”agera utan evidens”? an man t.ex. vaccinera utan att ha vetenskapliga bevis om ett nytt vaccin hjälper eller inte?
Ja, det gjorde/gör man ju redan med covid-sprutan eftersom t.ex. Pfizers vaccin aldrig var testat innan man valde att experimentera på miljontals människor.
Kan det betyda utegångsförbud om du inte bär ansiktsmask och har ett vaccinpass för att kunna vistas på offentliga platser? Kan det till och med betyda tvångsvaccinering eller smittspårning på personnivå?
I rapporten under punkt 4.5.3 kan man mycket riktigt läsa att myndigheten önskar effektivare smittspårning och att få tillgång till personlig data.
I sin rapport till regeringen föreslår Folkhälsomyndigheten att det behövs it-system som kan kommunicera mellan regionerna och den statliga nivån för att få till stånd ett nationellt system för testning och smittspårning. Myndigheten föreslår också att lagstiftningen ska ses över, i syfte att Folkhälsomyndigheten ska kunna få tillgång till detaljerad testning- och smittspårningsdata, vilket i sin tur skulle ge myndigheten tillgång till personkopplad data i realtid. Folkhälsomyndigheten föreslår också att myndigheten får i uppdrag att samordna och utveckla samhällets beredskap för storskalig testning och smittspårning.
Vad betyder evidens?
Översatt från engelska betyder det bevis men inom vetenskapen så är det inte så enkelt. Trots att man ofta ger sken av att vara empiriska, d.v.s. att man har tillräckligt med data och erfarenhet av tester för att kunna bevisa att t.ex. ett vaccin fungerar, så följer man oftast devisen vetenskapliga belägg- alltså bästa tillgängliga bevis just nu, vilket betyder att man lutar sig mot samlad data som stödjer en teori eller hypotes där sannolikheten är stor att något är sant men som saknar faktiska och praktiska bevis.
När det kommer ett nytt virus så använder man den samlade kunskapen från tidigare händelser (t.ex. epidemier, vacciner) för att hantera även den nya.
Om vi vill ha mer evidens än så, kräver vi för mycket av vetenskapen.
Åsa Wikforss som är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet har skrivit boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, där hon säger följande:
– Det här är ett problem, så jobbar vetenskapsförnekare. De försöker höja ribban för kunskap så mycket att vi aldrig vet någonting säkert. Det ska man inte acceptera. Har vi ett påstående som med hög sannolikhet är sant, då är det rationellt att tro på det och irrationellt att inte tro på det.
Ett förbluffande uttalande egentligen om man tänker efter men detta resonemang är tydligen konsensus i vetenskapsvärlden.
Lyssna gärna på hennes föredrag Det ogrundade tvivlet – Vetenskapsmotstånd i post-sanningens tid på Vetenskapsakademien.
Vilka snabba ageranden som myndigheten än kommer att ta till får vi väl se men säkert är att med regeringens beslut i ryggen kan man lätt avfärda kritiker som vetenskapsförnekare, vilket kommer bli nästa epitet som kommer kastas på människor som inte ställer sig i ledet.
Eftersom det inte blev så mycket med apkopporna (mpox) så kanske Forssmed hoppas på marburgviruset i stället, som också har blivit klassificerat som samhällsfarlig trots att inga fall har registrerats i Sverige.
RA